Sammanfattning av Karl Konrad Erikssons anfäder/anmödrar
Karl Konrad föddes 27 Nov 1885 i byn Bollsbro vid Slada/Hållnäs, Uppland.
Bollsbro bestod i en större gård och några torp. Konrad föddes i något av torpen.
Det finns idag tre torp på platsen men det finns grunder kvar från tidigare torp.
Inte lyckat identifiera vilket det var.
1892 flyttade familjen till Grönö i Österlövsta församling. Grönö ligger strax norr om Skärplinge på vägen mot Fagerviken. Den 25 Sep 1899 flyttade familjen vidare till Berkinge bruk i Valö församling.
Karl Konrad flyttade vidare till Gävle 7 Jan 1908 där han fick anställning vid Mattons garveri. Han arbetade där hela sitt liv. På sidan om hade Konrad och Anna försäljning av smör och ägg, i en mindre butik, som de troligen fick levererade från släktingar i Hållnäs och senare från Kerstinbo/Östervåla i Västmanland. De drev också Brynäs bazaren i Gävle.
Karl Konrad och Anna gifte sig 8 Okt 1910 och han dog 1955 i Gävle då de bodde på 2a Tvärgatan på Brynäs i Gävle.
Karl Konrads föräldrar och tidigare anfäder och anmödrar var framförallt bruksarbetare, torpare, bönder men också en del Båtsmän och fiskare i Hållnäs. En del kom från Österlövsta, Valö och Forsmarks församlingar i Norduppland.
Så långt jag hittat bakåt i tiden vilket är till senare halvan av 1500 talet finns ingen som kommer
från någon annan del av Sverige med något undantag i Mikael Jansson som skall ha kommit från Särbro i Ångermanland kring 1600.
Inga uppseende händelser bland anfäder/anmödrar. Det enda som jag noterat är en bror till en anfader som fick sitta två år på Kalmar fästning för äktenskapsbrott där det dock slutade relativt lyckligt med att de levde tillsammans efteråt och hustrun tog hand om det "oäkta" barnet.
Båtsman eller kornobåtsman
En militär som i det svenska indelningsverket tilldelades örlogsflottan för tjänstgöring ombord, och som för sitt uppehälle tilldelades ett båtsmanstorp.
I kusttrakterna fanns kompanier med roterade båtsmän. Två eller flera gårdar gick samman och bildade en rote. I dessa socknar fanns även indelta soldater av olika slag. Det fanns ersättare för rotebåtsmän, så kallade fördubblingsbåtsmän.
Rusthållet eller roten betalade årlig lön, kläder och stod för ett båtsmanstorp med tillhörande odlingsbar mark. Ibland ingick vissa förmåner, som utsäde eller annat
I slutet av Juli 1719 härjade Ryss-Svenska skärgårdskriget som värst efter Hållnäshalvöns kust.
Många byar och gårdar/torp brändes och även Österlövsta kyrka.
I en dödsnotis för en anfader Olof Andersson (född 1719 och död 1793), står det:
"Olof Andersson i Vedlösa. Född Jacobsmässotid 1719 då föräldrar woro på flychten stadda för fiendens härjande. Ptes. Anders Olsson och h. Stina Ersdr. Gift 1748 med Stina Pehrsdr fr. Slada, med hvilken han hade 3 söner af hvilka 1 död och 1 dotter efterlewfande. Wid sjelfwa födslen fick han förmedelst det svåra tillstånd i hvilket föräldrarna sig då befunno, felagtighet som gjorde at han under hela sin lefnad icke hade någon synnerlig hälsa. Klagade nu slutl. öfver håll och dog af tillkommet slag den 4 December 74 år gl.
"
De flesta fick många barn. Sex till åtta barn var vanligt men familjer med upp till 14 barn fanns också. Dödligheten bland barnen var hög som det säkert var i de flesta familjer i Sverige under 1600- och 1700 talet. Inte ovanligt att hälften av barnen dog i tidig ålder.
Bouppteckningar
Jag har hittills hittat 3 bouppteckningar efter anfäder/mödrar som till viss del kan ge lite information om livsvillkoren.
Johan Gellström.
Den 6 Februari 1826 skedde bouppteckning efter "enklingen och kronofiskaren Johan Gellström uti Hammarviken som med döden avgick den 25 Januari innevarande år". Det total värdet av hans egendom var 139 Riksdaler Banco och 44 Skilling Banco. Detta skulle idag (2012) motsvar ca 40000 Kronor.
Han hade bl.a. en stuga med kammare(Norr om gården), 2 st bodar, 1 fähus med foderlada, Tröskloge, stall, sjöbod, matkällare, hemligt hus och 4st hölador. Han hade dessutom en ko och ett får. Inventarier fanns ej upptagna mer än några få klädesplagg.
Att notera är att stugan med kammare var värderad till 30 Riksdaler Banco vilket skulle motsvara 9000 kronor idag (2012). Även om stugan var mycket enkel låter det som prisindex inte stämmer riktigt när det gäller byggnader. Kon var värderad till 9 Riksdaler Banco vilket blir ca 2500 kronor idag.
Lars Ersson
Den 30 Oktober 1790 skedde bouppteckning after Lars Ersson i Hjälmungeby
Arvtagare var hustrun Lena Persdotter, Sönerna Lars Gillberg, Eric Larsson, Johan Larsson och Per Larsson samt dottern Lena Larsdotter.
Enligt bouppteckning hade Skattebonden Lars Ersson vid sin död lösöre till ett värde av 87
Daler Specie 22 Skilling och 3 runstycken. Detta skulle bli ca 350 Riksdaler riksgäld och som
idag 2012 med prisindex kanske skulle motsvara ca 70,000kr.
I lösöret ingick inga djur eller byggnader utan bara inredning, husgeråd, kläder etc.
Lars Jacobsson
"Den 4 December 1798 gjordes bouppteckning efter Bonden Lars Jacobsson i Hjelmunge by i Hållnäs socken som dog 19 Nov 1798 och lämnade efter sig 3 söner och 2 döttrar varav 2 söner och 1 dotter äro myndiga. "
Enligt Bouppteckning för Lars Jacobsson hade han lösöre inklusive djur till ett värde av
1768 Daler kopparmynt. 1 Riksdaler riksgäld motsvarar 18 Daler kopparmynt.
D.v.s. 1768 = ca 100 riksdaler riksgäld som kan indexeras till 20,000kr i 2010 års penningvärde
Källa: Lövsta Tingslags häradsrätt F:1 1738-1800.
Ett exempel: En häst(11 år) värderades till 120 Daler kopparmynt d.v.s. ca 1300 kr 2010
baserat på index.
Han hade 3 hästar till ett sammanlagt värde av 350 Daler kopparmynt och "fäkreatur" till ett värde av 850 Daler kopparmynt. Räknar man då bort djuren var det inte mycket han hade i lösöre.